På stan hela dagen

I tisdags var jag tvungen att följa med mamma och titta på brudklänning...IGEN. Hon blir aldrig klar tror jag. Den här gången var Astons mamma Anna med och passade mig som tur var. Tycker verkligen att det är dödens tråkigt att bara sitta i vagnen så jag körde rätt hårt med Anna, he he. Vid ett obevakat ögonblick ramlade jag på näsan, blev mest skraj men jag skrek lite extra länge så mamma & Anna skulle få dåligt samvete. Funkade jättebra faktiskt. Efter ett tag somnade jag och sen vet jag inte riktigt vad som hände för rätt var det var kom Aston och vi gick och käkade lunch. Det var roligt, kunde knappt äta men satt och beundrade Aston läänge. Hoppas jag aldrig mer behöver följa med på dessa eviga provningar. Verkar inte helt lovande tyvärr..